Montessoripedagogik

MARIA MONTESSORI, 1870-1952 var Italiens första kvinnliga läkare. Maria Montessori ansåg att de första sex åren är den viktigaste perioden i en människas liv. Från födseln till 6-årsåldern byggs den individuella personligheten upp och mellan 3-6 år är barnets inlärningsförmåga som bäst. Montessoripedagogiken bygger på noggranna observationer av barns utveckling.

Maria Montessori visste vad varje förälder vet- nämligen att alla barn är nyfikna, fulla av upptäckarglädje och ivriga att pröva på och lära nya saker. Och precis som föräldrar världen över märkte hon, att barnens intressen varierar med ålder och mognad. Dessutom observerade hon att intresseförändringar följer ett givet mönster som är detsamma hos alla barn. Från de allra tidigaste intressena av att äta själv, lära sig gå, prata osv., till intresset för läsning, matematik, rymden osv. Hon fann, att barn under sina olika mognadsstadier är speciellt mottagliga av olika slags kunskap. Hon insåg det värdefulla i att ta tillvara intresseperioderna, som hon kallade “känsliga” eller “sensitiva” perioder. Arbetet med Montessorimaterialen ger barnen en konkret sensorisk upplevelse. Det man gör med sina händer – det minns man! All materiel hjälper också barnen att nå koncentration, men även självständighet eftersom de själva kan använda sig av det läraren har visat.

A B C D E F …
Språket utvecklas som mest de första fem levnadsåren och intresset för bokstäver vaknar tidigt. Det är en viktig period att ta tillvara på, och med rätt uppmuntran kommer barnet snart att knäcka läsandets kod. Vårt språk är grunden för all inlärning, för vår sociala samvaro och vår förmåga att kommunicera med och förstå människor på hela jorden.

Men har de inga VANLIGA leksaker?
Många tror att barnen på Montessori inte får leka – tvärt om! Barnens lek är en förberedelse inför att bli vuxen, och detta behöver de göra på många olika sätt. Vi tar faktiskt barnens lek så allvarligt att vi kallar det “arbete” eftersom vuxna tenderar att nedvärdera ordet “lek”. Men jodå – vi har både dockvrå, bilar, lego, spel, pussel, bondgård och en massa andra “vanliga” leksaker.

Frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört i egen takt.
Hon upptäckte:
– att inlärning som anpassas efter barns utvecklingsstadium går lättare.
– att man bäst tar till vara barns spontana lust för arbete genom att låta dess eget intresse vara motiv nog för att söka kunskap.
– att barn har en avundsvärd förmåga att koncentrera sig på en intressant uppgift.
– att barn som vill lära något nytt, upprepar övningen om och om igen.
Med sina kunskaper om människans tidiga mognadsprocess skapade hon förutsättningar för barn att utvecklas till harmoniska och självständiga vuxna.

Montessorimaterial- en god hjälp i inlärningen. För att kunna möta barns behov av aktivitet och motorik utvecklade Maria Montessori arbetsmaterial för olika mognadsstadier och intresseriktningar. Materialet är inte det viktigaste i pedagogiken, men det är till god hjälp. I ett Montessorirum finns material både för praktiska, intellektuella och sinnestränande övningar. Alltifrån skokräm och putstrasor till sinnrikt material, som tränar logiskt, matematiskt tänkande. Material som övar upp skrivförmåga, språkkänsla och grammatik. Men också saker som låter barnen träna syn, hörsel, lukt, smak och känsel.

Montessoris idé om inlärning handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta. Matematikmaterialet ger t ex barn en taluppfattning och tydliga begrepp om räkneoperationer. När ett barn väl har förstått ett moment, är det dags att lämna materialet och lösa uppgifter på abstrakt väg. Så gott som allt material fyller flera funktioner. Ofta arbetar små barn sensoriskt med det. De äldre barnen använder samma material för intellektuell förståelse. De flesta material är självrättande. Barnen får uppleva tillfredsställelsen av att själva se att de lyckats med en uppgift.

Allt material är av god kvalitet och finns bara i ett exemplar, samt har sin särskilda plats i rummet. Den som använt ett material, har ansvar för att det snyggt och prydligt kommer på plats igen. Barnen lär sig att ta hänsyn till varandra. Är ett visst arbetsmaterial upptaget, får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta.

“Hjälp mig att göra det själv.”
Detta är en tanke, som grundar sig på det faktum att ingen kan lära någon annan något. Man kanske behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand. I en Montessorigrupp är lärarens uppgift därför inte i första hand att förmedla kunskap. Snarare skall läraren observera barnen och vara uppmärksam på varje barns behov. Att ge den stimulans, som svarar mot varje barns mognad och intresse. Läraren berättar, beskriver, stimulerar till diskussion och nya frågeställningar. Visar var kunskap finns att hämta och visar hur materialet skall användas för att ge meningsfull träning. Sedan gäller det för barnet att arbeta självständigt med sin uppgift. All onödig hjälp är ett hinder i barnets utveckling.

Montessoriförskolan – en spännande och stimulerande miljö.
Kommer du på besök till en Montessoriförskola, kan du knappast låta bli att fascineras av den aktivitet, som råder. Här finner du barn mellan 3 och 7 år som bakar, putsar skor, dukar bord eller ägnar sig åt andra praktiska sysselsättningar. Men här träffar du också barn som med hjälp av räknestavar eller pärlmaterial sätter sig in i matematikens grunder. Kanske förvånar det dig att en 3-åring med största koncentration lägger pussel med världsdelarna. Eller att en 4-åring med största iver tränar sig att skriva. Kanske tycker du att det är lite konstigt, att en 5-åring pratar om cirklar och olika sorters trianglar. Genom fritt skapande får barnen utlopp för sin fantasi. Om vi inte i tid och otid hjälper barnen, utan i stället låta dem fritt experimentera, pröva sig fram och öva sig inom olika områden, har man undanröjt de hinder, som vi vuxna normalt ställer i vägen för barnens naturliga utveckling. Så vad du ser i Montessoriförskolan är helt enkelt prov på vad som händer, när man i rätt miljö och med rätt stimulans tar tillvara på barnens inneboende resurser. Du ser prov på att barn både vill och kan betydligt mer än vi vuxna tror!

Källa: Svenska Montessoriförbundet